Nässjömordet - Del av förundersökningen (FUP)
http://www.scribd.com/doc/222707298/Nassjo-Mordet-FUP-Goteborgs-TR-B-7037-13-Aktbil-146
Corruptio-journalist har spårat flera hundra illegala vapen sedan 2003 - Spåren leder till polishuset i Stockholm
Rikskriminalpolisen till tidningen Världen Idag: "Lägger ni ut artiklarna så stämmer vi er!"
- Världen Idag lade ut 25 artiklar kring polisens vapenhandel till gäng och olagliga drivning av civila infiltratörer, trots hot från polisledningen mot tidningen och dess journalister.
Corruptio-journalistens avslöjande skapar än idag panik vid justitiedepartementet och polisen. Minst fem mordförsök, flera verbala hot, kidnappningar och icke undertecknade hotbrev från polismyndigheten är resultatet av justitiedepartementets/polisens desperation för att tysta Sveriges genom tiderna största skandal... polisens vapenhandel till gäng vilket hittills lett till att fler än 40 personer mördats med vapen polisen sålt direkt (Olle Liljegren/TageÅström) och via civila infiltratörer (Max Åström/Sinisa Nikolic/Peter Rätz/Anders Eriksson/Mikael Löfblom). http://www.scribd.com/doc/140378119/Polisens-Vapenhandel-Corruptio-journalist-avslojar-Sveriges-storsta-skandal
http://www.varldenidag.se/nyhet/2008/03/31/Polis-och-aklagare-utredde-inte-vapenbrott/
Vapen hos Liljegren kom från Grimslövshärvan
När härvan kring polischefen Olle Liljegren och hans informatörer avslöjades hittades många vapen. Världen idag kan avslöja att vissa av dem kom från Rolf, huvudmannen i Grimslövhärvan, som vi skrev om i måndags.
Vi har låtit Tomas, som dömdes i samma härva, titta på fotografier på vapnen. Kännetecknen är unika för Rolfs avidentifiering av vapen.
– Det är ingen tvekan. Det här är vapen som kommer från Rolf. Ingen annan borrade, fyllde med svetsmassa och slipade på det här sättet.
I förhör uppger Erika, den som anmälde att illegal vapenhandel förekom på lantgården i Grimslöv, att sådana vapen sålts till polisinformatörer i Borlänge och Falun. Olle Liljegren hade åtminstone två informatörer i dessa städer.
Sju beväpnade kriminella män möts i mars 2002 på Grand i Falun för att sluta fred i en pågående maktkamp. Kriminalkommissarie Olle Liljegren, sitter i foajen under hela mötet. Nationella insatsstyrkan är också på plats och griper alla sju männen. En av de som grips är den så kallade Bandidosmannen, en av Olle Liljegrens informatörer, som senare gjorde sig känd för att fejkat att han omkom i Tsunami-katastrofen.
Bandidosmannen sålde vapen till dem som senare dömdes. Polisens internutredare genomför en ny förundersökningen av Liljegren och andra polischefers användning av informatörer. Mycket tyder på att tillslaget på Grand Hotell kan vara en olaglig brottsprovokation. Då kommer alla domar att ogiltigförklaras.
Alf Weselius var en av av dem som utredde om Olle Liljegrens informatörsverksamhet var kriminell. Enligt honom är de vapen som bland annat hittades på Liljegrens tjänsteställe inte identifierade, i alla fall inte alla. Weselius säger att en del vapen hade avidentifierats på det vis som Tomas påstår att Rolf gjorde. Flera borde också ha varit skrotade.
Gav inte Olle Liljegren er uppgifter för att kunna identifiera vapnen?
– Nej. Han lämnade inga uppgifter om det. Han sade sig inte komma ihåg. Han ville väl inte berätta närmare hur det hade gått till, varför han hade vapen och var de kom ifrån. Han sköt det väl ifrån sig lite och menade att hans verksamhet var ju ändå sanktionerad utav hans chefer. Vilket cheferna förnekar att de skulle ha varit.
R. Z. dömdes för att ha köpt vapen av samma modell som hittades i Olle Liljegrens skåp. Vapen som var avidentifierade av Rolf och som enligt Erika (se måndagens artikel) hade sålts till Olle Liljegrens informatörer.
Polis och åklagare utredde inte vapenbrott
Polischef erbjöd polisvapen mot att han själv skulle få en mobiltelefon
Polischefen Tage Åström och hans polisinformatör samtalar om att byta en mobiltelefon mot polisvapen, ändå ställs inga frågor om vapenbrott i förundersökningen.
– Om jag inte har någonting som tyder på att det har hänt i verkligheten, tycker jag inte att man kan delge misstanke om brott, säger överåklagare Björn Ericson, chef för riksenheten för polismål.
I ett avlyssnat telefonsamtal den 29 juni 2005 ställer polisinformatören en fråga till Tage Åström om det går bra att byta en mobiltelefon mot att polisinformatören får en pistol av polischef Tage Åström.
"Ge mig två telefoner eller kanske till och med tre... så får vi kika lite på vad vi hittar på... vi kan åka och skjuta med den om jag får en telefon extra..." säger Tage Åström i telefonsamtalet och får svaret från polisinformatören:
"Ja, det kan du få. Sen tänkte jag att den där Glock:en (känt pistolmärke, red. anm.) du som inte gillar den, det är ingenting du kan avvara?..."
I ett annat avlyssnat telefonsamtal (med den uppdragsgivare som betalade 200 000 kronor för att få narkotika planterat hos några fordringsägare) beskriver polisinformatören sin relation med Tage Åström:
"Tage och hans gäng, jag lovar dig det är inga smågrabbar... riktigt stora typer som har liksom fullt med vapen och grejer... Tage han är kung... jag har sett honom i action, jag har sett han skjuta, jag har sett han i videofilmer..."
I de efterföljande polisförhören berättar sedan polisinformatören att han har varit i Thailand och skjutit en del på skjutbana, "precis som Tage Åström".
Den utredande polisen ställer dessutom följande fråga till polisinformatören i förhören:
"Berättade Tage vilka vapen de hade på sin avdelning?"
"Han har nämnt vid något tillfälle, det har han gjort", blir svaret från polisinformatören.
Den utredande polisen konstaterar dessutom att polisinformatören har en god och stark relation med Tage Åström och att de pratar om skjutvapen, skjutningar och resor.
Ändå ställs inga frågor varken till Tage Åström eller till polisinformatören om misstänkta vapenbrott.
– Jag har diskuterat det här med utredningsmannen, säger överåklagare Björn Ericson när Världen idag läser upp den konversation där Tage Åström erbjuder sin polisinformatör vapen, mot att han själv får en mobiltelefon.
– Vi har ingenting i andra telefonsamtal, vi har inga underrättelseuppgifter och ingenting i den övriga utredningen som vi fått fram som skulle visa att de här händelserna som de pratar skulle ha inträffat i verkligheten.
– Därmed har jag har gjort bedömningen att det inte är gångbart som ett självständigt brottmål. Däremot har jag åberopat det i materialet som bevisning på att man håller på att diskutera tjänster och gentjänster.
– Att bara prata om det är ju inte ett brott. Om man däremot går ut och skjuter eller lämnar över en pistol, då kan det bli vapenbrott. Men om jag inte har någonting som tyder på att det har hänt i verkligheten, tycker jag inte att man kan delge misstanke om brott. Jag behöver lite mer för att kunna göra det.
Det har ju inte ställts några frågor om det här i förundersökningen, det finns ingen fråga om vapen överhuvudtaget. Varför det?
– När man utreder och skall fråga om det behöver man öppet redovisa varför. Vi har inte utrett det speciellt eftersom vi inte har haft tillräckligt att hänga upp det på.
Polisinformatören har i polisförhören bekräftat att han och Tage Åström skjutit tillsammans, att de har ett gemensamt vapenintresse och så vidare. Är det då inte konstigt att man inte ställer frågor om detta?
– Man måste göra en bedömning och jag har gjort bedömningen att det där inte är något att gå vidare med, jag tror även så här i efterhand att det är en riktig bedömning.
Av Ruben Agnarsson
ruben.agnarsson@varldenidag.se
http://www.scribd.com/doc/140378119/Polisens-Vapenhandel-Corruptio-journalist-avslojar-Sveriges-storsta-skandal
